Elearning capacity building

– utvecklandet av de svenskspråkiga gymnasierna i Helsingfors –

Helsingfors stads utbildningsverk / Linjen för svensk dagvård och utbildning
Projekttid: 08/2012 – 12/2014
Kontaktperson: Kristian Roos, kristian.roos@hel.fi, 09-310 80028

 

Projektets syfte och mål:

Målsättningen med projektet är att genomgående och systematiskt förnya och modernisera gymnasieutbildningen i Helsingfors stads svenskspråkiga gymnasier, genom att utveckla pedagogiken, lärmiljöerna, en mångsidig användning av informations- och kommunikationstekniken i undervisningen samt gymnasiernas lednings- och verksamhetskultur.

För att uppnå en systematisk förändring bör de arbetsmetoder som används, den informations- och kommunikationstekniska utrustningen och verktygen, utvärderingsprocesserna samt läroanstalternas pedagogiska kultur och verksamhet, motsvara de krav som ställs på gymnasieutbildningen i dagens informationssamhälle.

En målsättning för projektet är att bygga upp och utveckla gymnasiepedagogiken så att den grundar sig på ett fenomenbaserat portfoliolärande och ett utnyttjande av olika sociala medier. Projektet är kommunomfattande och meningen är att alla Helsingfors stads svenskspråkiga gymnasier fungerar inom samma nätverk och deltar i utvecklingsarbetet gemensamt. Det är inte meningen att bygga upp färdiga gymnasiekurser utan att omforma och förnya studerandet så att det bygger på fenomenbaserat lärande över ämnesgränserna!

Under projektets gång skapas förutsättningar för en svenskspråkig version av den handlingsmodell som utarbetats i Helsingfors stads finskspråkiga gymnasiers gemensamma satsning, Stadin eKampus. Man vill ge de svenskspråkiga gymnasierna likvärdiga möjligheter att utveckla sin pedagogiska verksamhetskultur så att de har de förutsättningar som krävs för att utveckla och genomföra undervisning över nätet. Detta koncept skapar en modell, som stöder både undersökande kollaborativt lärande och ett fenomenbaserat lärande, och kan användas och spridas både i nationell och i global kontext.

Ett centralt utvecklingsmål är också att föra fram ett mångkunnigt team-arbete som en genomgående och styrande verksamhetsform i läroanstalterna, framförallt då man planerar och utvecklar undervisningen samt handleder och styr lärandet. Ett annat centralt mål, förutom att skapa pedagogiska modeller och metoder, är att utarbeta en dynamisk läroplan som stöder det fenomenbaserade lärandet.

En målsättning är att skapa material (publikationer) av de modeller, metoder och processer som utarbetats under projektets gång, så att dessa skall kunna användas och utnyttjas nationellt av utbildningsarrangörer och på läroanstaltsnivå.

 

Projektets verksamhet:

Förutsättningar för att utarbeta ett fungerande svenskspråkigt eCampus som en gemensam del av det finskspråkiga eKampus har skapats. Gymnasierna har getts förutsättningar för detta utvecklingsarbete (fenomenbaserat lärande, kollaborativet) genom gemensam planering, framtidsverkstäder samt utbildning för utvecklingslärare. Den pedagogiska verksamhetskulturen har utvecklats gemensamt av styrgruppen och omsatts till gemensamma visioner inom eCampus. Studie- och undervisningsmetoderna har utvecklats genom att utvecklingslärarna i lärarteam samplanerat fenomenbaserade och ämnesövergripande kurser. En naturlig användning av IKT inom gymnasierna har stötts genom utbildning, materialanskaffningar, ny praxis och genom en förbättring av de trådlösa nätverken. Arbetet med att bygga upp en dynamisk fenomenbaserad läro- och verksamhetsplan har inletts.

Arbetet byggdes upp enligt följande:

Hösten 2012 – Styrgrupp utsågs och en preliminär handlingsplan gjordes. Styrgruppen; linjedirektören, undervisningschefen, rektorerna och mediecentralens representanter. Styrgruppen har utarbetat gemensamma visioner för eCampus och haft regelbundna möten och träffar, där även representanter för det finskspråkiga eKampus deltagit.

November 2012 - Rektorerna informerade personalen.

Januari 2013 - Obligatoriska framtidsverkstäder ordandes för alla lärare.

Februari 2013 - Val av utvecklingslärare från all skolor (1-5/skola).

Mars-maj 2013 - Utvecklingslärarna deltog i en nytt utbildningskoncept “Fenomenbaserad nätpedagogik” som utarbetats av mediecentralen och experter inom pedagogik. Under kursen jobbade lärarna i lärarteam och skapade nya ämnesövergripande kurser som kommer att förverkligas fr.o.m. våren 2014.

Hösten 2013 – obligatorisk utbildning för samtliga lärare med temat framtidens gymnasium. Fler lärare skall delta i nätpedagogiksutbildningen.


Ett globalt virtuellt klassrum

Åbo akademi / Vasa övningsskolas gymnasium
Projekttid: 2011 – 2013
Kontaktperson: Jockum von Wright, jockum.wright@abo.fi, 06-324 7617

 

Projektets syfte och mål:

Vasa övningsskola skapar kontakter till skolor runtom i världen genom att delta i och organisera nätbaserat utbildningssamarbete. Inom ramen för projektet deltar studerande i kurser där övriga deltagare representerar andra länder, kulturer och utbildningstraditioner. Projektet ger studerande erfarenhet av distanslärande över geografiska och kulturella gränser som en del av sina studier inom IB-programmet. Detta ger dem ökad beredskap att i sina fortsatta studier hitta sin plats i det globala samhället. Lärare vid Vasa övningsskola får erfarenhet av att medverka i distansutbildning och skolan får en förbättrad beredskap att verka i en alltmer mångkulturell och internationaliserad undervisningsvärld.

Skolans internationella kontakter utvidgas både inom och utanför Europa, vilket erbjuder möjligheter till nya internationella samarbeten i framtida projekt och ökad beredskap att verka i ett mångkulturellt samhälle. Skolan kan utvidga sitt ämnesutbud inom IB-programmet med exotiska ämnen där antalet deltagare är endast två eller tre. Ett antal studerande avlägger alltså en IB-examen där det ingår ämnen som de inte annars skulle ha möjlighet att läsa. Under projektets första år planeras dessa ämnen vara filmkunskap, kinesiska och spanska, samt tyska. IB-studerande med annat modersmål än svenska eller finska läser sitt modersmål med välorganiserad och sakkunnig distanshandledning. Tutorerna är i regel lärare vid internationella skolor, och det kontaktnät som skapas kan i framtiden utnyttjas för fortsatt internationellt samarbete. Studerande och lärare får erfarenhet av distanssamarbete i ett virtuellt klassrum med  kursdeltagare och handledare spridda över hela världen. Erfarenheterna sammanfattas i en rapport som utgör underlag för fortsatt verksamhet, både inom Vasa övningsskola och i andra skolor.

 

Projektets verksamhet:

Planerna uppfylldes vad gällde deltagandet i online-kurser i examensämnen (spanska, filmkunskap och kinesiska) och självstudiekurser i förstaspråk (portugisiska, estniska och arabiska) med hjälp av en tutor. Planerna på distansstudier i tyska via videokonferens till Turun normaalikoulu kunde inte förverkligas under projektperioden eftersom intresset för kursen var alltför litet.

Under läsåren 2011-2013 deltog åtta studerande i internationella online-kurser ordnade av den internationella kursarrangören Pamoja: spanska för nybörjare, kinesiska för nybörjare och filmkunskap. Fem av dessa avlade sitt ämne som en del av sin IB-examen våren 2013 och de tre övriga kommer att göra det våren 2014. De studerande har dels under schemalagd skoltid och dels på egen tid arbetat med kurserna. En lärare vid Vasa övningsskola har fungerat som handledare och kontaktperson till utbildningsanordnaren.

Tre studerande har läst förstaspråk som självstudiekurs: en i portugisiska med en tutor i Portugal, en i estniska med en tutor i Estland och en i arabiska med en lärare i Åbo som tutor. De två första skrev språket i sin IB-examen våren 2012 och den sista våren 2013. De studerande har kommunicerat med sina tutorer via e-post och har dessutom i någon mån handletts av skolans modersmålslärare.

I maj 2011 besöktes klass 2B av sin systerklass IB1 (första IB-årskursen) från Östra gymnasiet i Umeå. I två dagar arbetade de tillsammans inom ämnet kunskapsteori (TOK, Theory of Knowledge) kring frågor om vetenskaplig kunskap. Detta följdes upp med ett svarsbesök i Umeå i september 2011 på Midgårdsskolan (IB-programmet hade flyttats dit i samband med en omstrukturering av gymnasieutbildningen i Umeå). Temat för de två dagarna var etik, moral och ansvar.

En utmaning för projektet har varit att undervisningen har köpts som köptjänster och har därmed varit dyr att genomföra. Därför har skolan börjat smått med projektet. En vidare utmaning gäller stödet till de elever som går distanskurserna; hur hanterar man situationen om en elev blir efter i kursen? Eftersom kurserna som eleverna går utgör ett helt läroämne måste frågan åtgärdas. Positiva erfarenheter är att kulturkrockarna inom distanskurserna är tankeväckande och lärorika; eleverna som deltagit i distanskurserna har också blivit mer självständiga.

Lärarna/tutorerna har gett informell feedback per e-post och de studerande har muntligt meddelat sina erfarenheter och synpunkter. De två studerande som skrev examen i estniska och portugisiska år 2012 fick mycket goda resultat (7 respektive 5 på skalan 1-7, där 7 är högsta vitsord). Dessutom har de studerande skrivit egna feedback-rapporter som varit mycket positiva.


Virtuella kurser (Kyrkslätt)

Kyrkslätts kommun / Kyrkslätts Gymnasium
Projekttid: 08/2011 – 06/2013
Kontaktperson: Maria Ekman-Ekebom, maria.ekman-ekebom@kirkkonummi.fi, 040-589 6913

 

Projektets syfte och mål:

Kyrkslätts gymnasium har påbörjat samarbete med Mattlidens gymnasium (Esbo) och Helsinge gymnasium (Vanda) där målet är att kunna erbjuda ett större utbud av kurser, speciellt sådanan kurser som sällan får tillräckligt många deltagare från enbart en skola. Studerande kan delta och diskutera med läraren i sitt eget klassrum i sin egen kommun trots att läraren finns på en annan ort.

Esbo och Vanda har redan sedan tidigare erbjudit varandra kurser enligt ovannämnda system och Kyrkslätts gymnasium har inbjudits till samarbete och från och med hösten 2011 erbjuder även Kyrkslätt ut kurser åt studerande i Esbo och Vanda enligt ovannämnda koncept.

Projektet vill erbjuda ett större utbud av kurser, erbjuda större variation för studerande och möjlighet för studerande att bekanta sig med ett nytt sätt att studera. Projektets resultat och effekter utvärderas genom en utvärdering av antalet nya kurser som inte tidigare erbjudits samt antalet förverkligade kurser som tidigare ställts in p.g.a. för få studerande.

 

Projektets verksamhet och resultat:

Utrustning för att kunna erbjuda virtuella kurser anskaffades under början av år 2012. Samma vår koordinerades utbudet för läsåret 2012-2013 mellan de involverade skolorna. Läsåret 2012-2013 deltog och erbjöd Kyrkslätts gymnasium för första gången virtuella kurser tillsammans med Helsinge gymnasium och Gymnasiet Grankulla samskola.

De virtuella kurserna har ökat skolans kursbricka med ca 10 kurser. Av skolans studerande började 14 st virtuella kurser (4 olika kurser ) läsåret 2012-2013 och av dem slutförde 9 studerande kurserna. Oroväckande visade sig att bortfallet under kurserna var 36 %, vilket tyder på att undervisningsformen var svårt anammad för den årskurs som valde kurserna.

Effekterna av projektet har utvräderats verbalt. Diskussioner har förts med involverade lärare vid Kyrkslätts gymnasium samt med gymnasiets studerande som deltog i kurserna. Vissa elever upplevde denna typ av kurser ypperligt för repetiotionskurser i de fall där deras motivationsnivå är hög. Andra studerande upplevde att man behöver få träning i denna kursform och därför bör repetiotionskurser genomföras av den egna läraren.

Vidare har konstaterats att virtuella kurser förutsätter att videotekniken som används är lätt att använda och fungerar smidigt.

 


Virtuella kurser (Grankulla)

Gymnasiet Grankulla samskola
Projekttid: 08/2011 – 12/2012 
Kontaktpersoner:
Robert Lindholm, robert.lindholm@edu.grankulla.fi
Niklas Wahlström, niklas.wahlstrom@edu.grankulla.fi, 09-505 6317

 

Projektets syfte och mål:

Gymnasiet Grankulla samskola skall gå med i nätverket mellan Helsinge gymnasium, Mattlidens gymnasium och Kyrkslätts gymnasium och tillsammans erbjuda virtuella kurser. Målsättningen är att kunna få ett större kursutbud och samtidigt göra inbesparingar då vissa specialkurser kan erbjudas virtuellt. Studeranden kan delta i undervisningen trots att lärare befinner sig på annan ort. Skolan kan förverkliga en mångsidigare pedagogik. Projektet förstärker samarbetet inom gymnasieutbildningen i huvudstadsregionen.

Helsinge och Mattliden har redan i två års tid ordnat virtuella kurser och från hösten 2011 siktar Kyrkslätt och Grankulla på att gå med i nätverket. Mattliden som central aktör har inbjudit Gymnasiet Grankulla samskola att ta del av samarbetet. Verksamheten kommer att utvecklas och pågå under flera läsår.

Projektet förväntas ge ett större kursutbud och större variation för de studerande. Nätverket ger också eleverna insikt i moderna undervisnings- och samarbetsmetoder. I och med ett större kursutbud skall elevernas valfrihet öka. De nya kurserna och de nya undervisningsmetoderna kommer noggrant att utvärderas efter varje kurs.

 

Projektets verksamhet och resultat:

Läs projektets slutrapport. Slutrapporten innehåller projektets förberedelser, genomförande, ekonomi, en lärares erfarenheter av systemet samt reflektioner och projektets framtid.

 

 


Intensifierad användning av IKT

Kristinestads stad / Kristinestads gymnasium
Projekttid: 8/2011 – 12/2012 
Kontaktperson: Margareta Rissanen, margareta.rissanen@krs.fi, 040-147 7047

 

Projektets syfte och mål:

Vid undervisningen skall de studerande ges möjlighet att utnyttja informations- och kommunikationsteknik med tanke på att undervisningen i allt högre grad är beroende av IKT. Tillgången till utrustning är en förutsättning för att de studerande effektivt skall kunna använda sig av det utbud av nätkurser skolan kan ta del av inom nätverket Vi 7 samt för att användningen av skolans lärplattform Fronter också skall öka i närundervisningen.

Den ökande användningen av IKT ger gymnasiestuderande bättre beredskap inför kommande användning av datorer i studentexamensproven samt med tanke på studier på tredje stadiet.

Lärare fortbildas tack vare samarbetet inom nätverket Vi 7 i pedagogiken inom distanskursundervisning och elektroniskt undervisningsmaterial samlas i s.k. materialbanker. Resultaten sprids genom ämnesgruppsträffar och media.

 

Projektets verksamhet och resultat:

Till skolan inköptes en klassuppsättning (28 st) bärbara datorer samt ett laddningsskåp i juni 2011. Datorerna används nu i skolans undervisning för bl.a. informationssökning och inom för ramen för distanskurser inom gymnasienätverket Vi 7. Program som används i skolan är Fronter, Wilma och Wilmer.

 

 


Digitalisering av undervisningen

Raseborgs stad
Projekttid: 08/2011 – 12/2012 
Kontaktpersoner:
Nina Kari, nina.kari@raseborg.fi
Marianne Pärnänen, marianne.parnanen@raseborg.fi (Ekenäs gymnasium)
Joakim Lagerbohm, joakim.lagerbohm@raseborg.fi (Karis-Billnäs gymnasium)
Asta Holmström, asta.holmstrom@raseborg.fi (Karjaan lukio)

 

Projektets syfte och mål:

Projektets mål är att brett utnyttja virtuella element i undervisningen, att utveckla undervisningsmetoderna och användandet av nätbaserad flerformsundervisning via interaktiva hjälpmedel. Projektet är tredelat:

1. Nätbaserad undervisning i realtid

Gymnasierna i Raseborg är småa och därför tenderar kursdeltagarantalen i de valfria kurserna i flera ämnen bli låga. För att eleverna ska kunna studera önskat ämne har det nätbaserade samarbetet Nivå löst en del av problemet. Kvar står fortfarande flera t.ex. fördjupade språkkurser (franska) och naturvetenskapliga kurser (kemi), som idag inte alltid kan erbjudas p.g.a. för få anmälda studerande. Målsättningen är, att kunna erbjuda dessa ämnen och kurser samtidigt i 2-3 av gymnasierna, så att läraren undervisar på ett ställe men studerande följer med via datorer i sina egna skolor.

2. Trådlös lärmiljö

Allt fler studerande har personliga bärbara datorer som hjälp i sina gymnasiestudier. I skolan kan de fungera endast som skrivmaskiner eftersom heltäckande trådlösa nät saknas och de fasta näten idag inte tillåter utomstående datorer. Lärmiljön motsvarar inte dagens trådlösa krav. Målsättningen är att skapa trådlösa nätverk i gymnasierna som gör det möjligt för de studerande att utnyttja sina datorer som ett naturligt hjälpmedel i sina studier också i skolan.

3. Läsplattor alternativt bärbara datorer i aktivt bruk

Tekniken med läsplattor utvecklas snabbt. Läromedlen (speciellt på svenska i Finland) släpar efter men så också den tekniska utrustningen i skolorna. Om studerande har tillgång till smidiga hjälpmedel med trådlös nätuppkoppling, kan undervisningsmetoderna och arbetssätten förändras till att motsvara de studerandes förväntningar. Målsättningen är att utrusta en årskull med moderna läsplattor (alternativt bärbara datorer) och stegvis utveckla undervisningsmetoderna och undervisningsmaterialet anpassat till de ungas virtuella värld.

Projektet genomförs i samarbete med stadens IT-enhet, som står för det tekniska stödet, nätverk och konkret anskaffning. Skolorna utvecklar innehållet med en nyanställd pedagogisk IT-stödperson.

 

Projektets verksamhet och resultat:

Bildningskansliet grundade en arbetsgrupp hösten 2011. Till den hörde bildningsdirektören, pedagogiska it-stödpersonen, kommunens tre gymnasierektorer samt en lärare från vardera gymnasium. IT-enheten representerades av teknikchefen och ensystemexpert. Det skaffades tablettdatorer åt arbetsgruppens medlemmar för att bedöma användningsmöjligheterna.

Arbetsgruppen gjorde i januari 2012 en studieresa till Tromsö, där man hade flera års erfarenhet av en bred och mångsidig användning av IK T i skolorna. Läs rapport från Tromsöresan.

 

1. Nätbaserad undervisning i realtid

En repetitionskurs i franska startade hösten 2011 som distansundervisning i realtid tillsammans med stadens svenskspråkiga gymnasier. Kursen genomfördes delvis som nätkurs, där undervisningsplattformen Moodle användes, och delvis som distansstudier med hjälp av Adobe Connect Pro.

Lärarna fortbildades gällande olika digitala tillämpningar samt användningen av Moodle. Lärarna har också arbetat med att digitalisera sitt eget undervisningsmaterial. Moodle har tagits i bruk i en del av kurserna. Samma franskakurs erbjöds igen läsåret 2012-2013 och kursen erbjudits då även gymnasienätverket NiVÅ. Inför läsåret 2013-2013 planerar man ordna fler franska kurser.

 

2. Trådlös lärmiljö

Arbetsgruppen kartlade åtgärderna för att bygga upp ett trådlöst nätverk IT-enheten fick i uppdrag av arbetsgruppen att verkställa målsättningen för trådlöst nätverk i stadens tre gymnasier.

IT-enheten hade redan tidigare bekantat sig med olika tekniker och leverantörer på marknaden så samarbetspartnern var klar redan vid projektstarten hösten 2011. Hårdavaran beställdes och i samråd med leverantören gjordes mätningar och dimensioneringar av skolorna. En plan för placeringarna av basstationerna dokumenterades på fastigheternas bottenritningar våning för våning. Med dessa planer som grund gjordes kabeldragningarna och nätverksuttagsinstallationerna för basstationerna av elbolaget. Därefter gjordes installationen och konfigurationen av själva plattformen för den trådlösa lösningen. IT-personalen bekantade sig under installationsdagarna med plattformen och fick också då utbildning i administration och underhåll av systemet. Arbetet i alla gymnasier var klart i mars 2012. Med i arbetet med det trådlösa nätverket fanns IT-enhetens systemexperter, pedagogisk it-stödperson, elbolaget och hårdvaruleverantören. Arbetsfördelningen fördelades i projektet mellan parterna beroende på uppgiften.

I ett av stadens gymnasier begränsades användingen av tablettdatorerna av att det fanns brister i det trådlösa nätverket, vilket har kunnat åtgärdas. Det trådlösa nätverket används flitigt idag.

Läs även Nina Karis rapport om trådlösa nätverk.

 

3. Läsplattor alternativt bärbara datorer i aktivt bruk

Det skaffades tablettdatorer åt lärarna som hade sin huvudsyssla i gymnasierna redan i mars 2012, så att de skulle hinna bekanta sig samt planera datorstödd undervisning med pekplattorna.

Arbetsgruppen beslutade våren 2012 att skaffa tablettdatorer åt första årets studerande hösten 2012 dels med projektfinansiering och dels med skolornas gemensamma finansiering. Valet blev Samsung GalaxyTab 10.1. Android miljöns fördel ansågs vara att systemet är mera öppet med möjlighet till filhantering, tillhörande office programpaket samt ett bättre utbud av gratis programvara. Lärarna fick sina pekplattor i mars 2012.
Fortbildningstillfällen ordnades i de olika gymnasierna under våren. Studerande som började gymnasiet läsåret 2012-2013 fick pekplattor till sitt förfogande vid läsårsstarten. En kort introduktionskurs i skötseln och användningen av plattorna genomfördes med de studerande. Samtidigt kontrollerades att samtliga hade tillgång till behövliga användarnamn och lösenord.

Läs även Nina Karis handbok om Samsung galaxy pekplattor.

 

 


Bistånd i Afrika

Kronoby kommun / Kronoby gymnasium och Österbottens svenska gymnasier inom Team Nord
Projekttid: läsåret 2010 – 2011 
Kontaktperson: Bernt Klockars, bernt.klockars@kokkola.fi, 050-361 2544

 

Projektets syfte och mål:

Att studerande får bekanta sig med biståndspolitik, internationella överenskommelser inom ramen för detta samt i praktiken se hur biståndet kan påverka i ett afrikanskt samhälle.

 

Projektets verksamhet och resultat: 

Preliminär anmälan till kursen inom september 2010 och bekräftelse gjordes genom anmälningsbetalning inom oktober 2010. Föräldra- och resenärsmöte ordnades 3.11.2010. Förberedande distanskurs genomfördes från november 2010 till februari 2011 – med totalt 8 uppgiftsområden med många olika typer av uppgifter kring historia, geografi, religion, kulturkännedom, biståndspolitik mm. Dessutom ordnades två närstudiedagar à 6 timmar varav en 8.12.2010 och en 9.2.2011. Projektets resedel skedde 22.2-5.3.2011. Föräldra- och resenärsmöte II ordnades 28.3.2011. Redovisning i den egna och i övriga skolor gjordes under perioden 15.3-15.4.2011.

Tre vuxna följde med studerandegruppen; rektor Bernt Klockars (Karleby svenska gymnasium) var projektledare, Nina Hansén och Lilian Nygård medföljande lärare.

Projektet utvärderades på tre olika sätt.

  1. Nätuppgifterna utvärderades i samband med den sista nätuppgiften i februari 2011
  2. Resedelen utvärderades på daglig basis dels genom dagboksskrivande, dels genom gemensamma samlingar och samtal kring det man upplevt under dagen
  3. Projektet utvärderades som helhet i samband med återsamlingen i slutet av mars 2011 samt de redovisningar som gjordes i olika skolor och för olika konstellationer därefter

Man informerade om gymnasiekursen innan projektets start dels genom en broschyr där gymnasienätverket Team Nords internationella projekt presenterades och dels genom muntlig information i gymnasienätverkets skolor. Under projektet informerades allmänheten genom reportage i lokaltidningen Österbottens Tidning. Reportaget gjordes i samband med närstudiedagen 8.12.2010. Radio Vega Österbotten gjorde också intervjuer med resenärerna innan resan. En hälsning i lokaltidningen infördes under resedelen. Efter projektet gjordes flera muntliga redovisningar i representerade skolor samt andra skolor i regionen.

Projektet har haft en stor genomslagskraft, förutom i de skolor som fanns representerade i projektet, och även via personliga nätverk som var och en av de 22 resenärerna har. På så sätt har familjer, arbetsgemenskaper, släkter och olika föreningar som berörs av ifrågavarande personer fått ta del av projektet. I praktiken handlar det om bilder och berättelser som förts vidare. En underliggande ton om globalt ansvar och öppnande ögonen för olika kulturer präglade dessa berättelser.

 

 


Samarbetsformer och ny teknologi i språkögymnasier

Björneborgs svenska samskola
Projekttid: 12/2010 – 12/2012 
Kontaktpersoner:
Ulrika Hollsten, ulrika.hollsten@bjss.fi, 02-634 8820 (Björneborgs svenska samskola)
Ronny Holmqvist, ronny.holmqvist@samskolan.fi, 050-549 9449 (Svenska samskolan i Tammerfors)
Sampo Backman, sampo.backman@eduouka.fi, 044-548 8260 (Svenska privatskolan i Uleåborg)

 

Projektets syfte och mål:

Projektets mål är att bredda och utöka samarbetet mellan skolorna på språköarna (Björneborgs svenska samskola, Svenska privatskolan i Uleåborg och Svenska samskolan i Tammerfors). Skolorna ingår i nätverket BUT och har sedan länge fört ett aktivt och nära samarbete, både när det gäller utbyte av erfarenheter mellan lärare samt det pedagogiska arbetet kring nya lärmiljöer och ny teknologi. På språköarna lever man isolerat men vill vara brobyggare till övriga utbildningsaktörer. I småa gymnasier är man sällan den enda läraren i sitt ämne. Därför är samarbete och utbyte av erfarenheter mellan de olika skolorna stimulerande och utvecklande.

Målet är att utöka och intensifiera samarbetet mellan de svenska gymnasierna på språköarna för att höja kvaliteten på undervisningen genom

  • samarbete och utbyte av erfarenheter i det pedagogiska arbetet
  • gemensamma fortbildningsmöjligheter
  • användningen av ny teknologi i undervisningen

 

Projektets verksamhet och resultat:

Våren 2010 inledde de tre gymnasiernas rektorer planeringen av samarbetet. Under projektets gång har rektorerna haft regelbunden kontakt, träffats, planerat och utvärderat projektet. Ämneslärarna i språkögymnasierna har träffats årligen. I samband med träffarna har pedagogiska diskussioner förts och erfarenheter har delats.

Fortbildningstillfällen i användningen av Fronter som lärplattform och användningen av Smartboards har ordnats. Lärare och rektorer har deltagit i de Virtuella fortbildningsdagarna i Helsingfors i december 2011 och 2012. Både lärare och rektorer har deltagit i avgiftsfria utbildningar ordnade bl.a. av CLL.

Utrustningsnivån i skolorna har höjts. Lärarna använder idag i allt större utsträckning Smartboards i undervisningen. Lärplattformen Fronter ger ett bra komplement även i närundervisningen. Tillgången till digitalt material har förbättrats. De studerande har tillgång till undervisningsmaterial på Fronter. De studerande har även möjlighet att avlägga nätkurser.

Rektorerna har bekantat sig med användingen av IKT i undervisningen genom besök i andra gymnasier. Samarbetet utanför språkögymnasierna med Nätteam Öst har ytterligare förstärkts i.o.m. att BUT nätverket sedan hösten 2012 ingått i nätverket GNet.

Projektet har haft positiv effekt på samarbetet både inom den egna skolan samt samarbetet mellan skolorna. Utbyte av erfarenheter mellan lärare i språkögymnasierna har lett till ett ökat lärarengagemang och en genuin vilja att utveckla och använda IKT i skolan. Samarbetet inom BUT har även fört skolornas studerande närmare varandra. Olika projekt och gemensamma kurser har genomförts och under vilka studerande från olika språkögymnasier har fått nya kontakter och fått stifta bekantskap med nya miljöer.

 


Nomadskolan

Raseborg stad / Seminarieskolan
Projekttid: 2008 – 2012 
Kontaktperson: Mia Haglund, mhaglund@raseborg.fi, 019-289 3711

Webbsida: www.nomadskolan.fi

 

Projektets syfte och mål:

Det har redan länge varit möjligt för finländska barn och ungdomar som bor utomlands att läsa grundskolekurser på distans genom “Ulkosuomalaisten lasten kotiperuskoulu” som upprätthålls av Kansanvalistusseura (KVS). Våren 2008 fick Distis – institutet för distansstudier – projektfinansiering av Utbildningsstyrelsen för att starta upp en motsvarighet för finlandssvenska barn. Projektet kom igång på våren 2008 och tog fart under hösten samma år. Meningen var att göra det möjligt för alla finlandssvenska barn som bor utomlands att studera och få handledd undervisning, i första hand, i modersmålet och finska.

Nomadskolan startade undervisningen för en pilotgrupp elever under våren 2009. Sommaren 2009 tog Raseborgs stad över projektet och Nomadskolan fick en anknytning till Seminarieskolan i Ekenäs. Läsåret 2009-2010 fortsatte pilotverksamheten i Raseborgs stads regi.

Projektets mål är att skapa och utveckla former för kursupplägg inom distansundervisning, att göra självinstruerande undervisningssekvenser inom modersmål och finska och att skapa undervisningsmaterial som utnyttjar tekniska lösningar för att tillgodose elevens behov av differentiering.

 

Projektets verksamhet och resultat:

Nomadskolan erbjuder flerformsundervisning i modersmål (svenska) och finska och prioriterar finlandssvenska läromedel i mån av möjlighet. Man integrerar verktyg och resurser som finns tillgängliga på webben för att skapa en mångsidig miljö för lärandet.

Lärarna har tillsammans med koordinatorn planerat kursupplägget. Utifrån feedback från tidigare år har vissa delområden omarbetats och nytt stoff lagts till. Man har också strävat till att göra båda ämnenas struktur och upplägg liknande, för att underlätta navigering och studieteknik för eleverna. Man har förenklat tidigare uppgifter och upplägg. Kurserna läses som moduler. Varje modul innehåller en studieplan, förklaringar och beskrivningar, uppgifter, länkar till material samt olika typer av övningar. I vissa delar ingår också en slututvärdering.

Nomadskolan finns på Fronter, där även uppgifterna är skapade och upplagda. Undervisningsfilmerna har delvis producerats under workshopar då flera lärare jobbat tillsammans och delvis så att en enskild lärare producerat en film då denna märkt att eleven gagnas av en inspelning. P.g.a. personalalbyten kom arbetet med att skapa undervisningfilmer igång först i slutet av 2011. Då användes jullovet för planering, skolning och workshop. Under våren och sommaren 2012 färdigställdes sedan merparten av filmerna. En del sekvenser har filmats med videokamera då läraren undervisat mer traditionellt. Andra sekvenser är gjorda med program som filmar skärmen och bandar lärarens röst då hon visar olika moment på en whiteboard. Totalt har ca 30 undervisningsfilmer producerats i modersmål och finska. Dessa är självinstruerande lärsekvenser, som eleverna kan titta och lyssna så många gånger de vill. Filmerna behandlar i modersmålet exempelvis avstavnings- och rättskrivningsregler, satsanalys och ordklasser samt i finska främst olika grammatikavsnitt.

Filmerna har integrerats i kursinnehållet i Frontermiljön. Eleverna i Nomadskolan har under läsåret jobbat med sekvenserna under handledning av lärarna. Flera områden är täckta, men man kommer öven i fortsättningen skapa fler undervisningsfilmer för områden som eleverna kan ha en nytta av. Kursupplägget lever för varje år och behoven ändras i takt med det. Kursuppläggen är vid projektets slut fungerande och man har en ganska heltäckande bas att utgå från då Nomadskolan undervisar eleverna.

Projektet har kontinuerligt utvärderats tillsammans med lärarna i Nomadskolan. Eleverna som jobbat med kurserna har årligen utvärderat upplägget och deras föräldrar har fyllt i en utvärderingsenkät. Eleverna har också kommit med feedback under skolårets gång och man även gjort justeringar enligt dessa.

 

 


NiVÅ

Kimitoöns kommun
Projekttid: 2010-2012 
Kontaktperson: Ben Johansson, ben.johansson@kimitoon.fi, 02 – 426 0336

 

Projektets syfte och mål:

Kimitoöns gymnasium, Katedralskolan i Åbo, Pargas svenska gymnasium, Virkby gymnasium, Karis-Billnäs gymnasium, Ekenäs gymnasium och Hangö gymnasium ordnar gemensamma distanskurser via undervisningsplattformen Moodle. Målet med projektet är att utveckla undervisningen i distanskurserna, så att den kan göras mera synkron. Detta sker genom att läraren kan träffa sina studerande virtuellt via webbaserade videokonferenser.

 

Projektets verksamhet och resultat:

Adobe Connect Pro licenser köptes våren 2011. Alla sju deltagande skolor har en licens och en lärare per skola fungerar som en s.k. ansvarsperson, som har lösenordet för att öppna mötesrum för lärarna. Lärarna kan därefter ordna konferensen i egenskap av värdar. Ansvarspersonerna har fått egen fortbildning. Licenser, hosting och en viss hårdvara (webbkameror och headsets) har även köpts till skolorna. Kimitoöns IT-ansvariga skötte den tekniska delen då anskaffningarna gjordes. NiVÅ:s ledningsgrupp fattade besluten om anskaffningarna.

Kursena som erbjöds läsåret 2012-2013 finns i bilaga. I bilagan finns också antalet studerande som valde respektive kurs. Antalet deltagare var i  vissa fall varit något mindre eftersom de förhandsanmälda gjorde sin slutliga anmälan då de registrerade sig till kurserna i början av läsåret. Fakturering görs på basen av kursregistreringen. Alla skolor har ordnat minst en distanskurs. Distanskurserna har utvärderats via webbformulär (se resultat från våren 2011).

Lärarmöten för distanslärarna har ordnats, ofta i samband med någon workshop. Syftet har varit att diskutera och utbyta erfarenheter, men också att lära sig någonting nytt om NiVÅ:s kursplattform. Distansundervisningen har småningom etablerat sig som en naturlig undervisningsform för en del lärare. I samma takt som de tekniska förutsättningarna utvecklas är det viktigt att lärarna fortbildas så att de inser nyttan av nya digitala hjälpmedel och kan ta dem i användning vid distansundervisningen samt i undervisningen överlag.

Merparten av kurserna på NiVÅ:s kursbricka är sådana kurser som många skolor inte undervisar lokalt. Det gäller t.ex. spanska, livsåskådningskunskap och repetitionskurserna inför studentskrivningarna. Kurserna i filosofi ordnas på distans parallellt med undervisningen i den egna skolan. Några fördjupade kurser ordnas som distanskurser trots att de också genomförs i skolorna som normala kurser. Mervärdet ligger här i att eleverna har möjligheten att gå kursen vid en annan tidpunkt än i den egna skolan (i ett mindre gymnasium finns alltid risken att man är tvungen att välja mellan två kurser som undervisas samtidigt i läsordningen).

Inom gymnasienätverket NiVÅ tror man att antalet distanskurser som ordnas antagligen kommer att öka och därmed också användingen av videokonferensutrustningen.